Mammalola

Livsviktigt

Annons

Sista tiden

Det får ju erkännas att det var aningen naivt att tro att jag som redan annars känner mig stressad skulle ha tid att sitta här och skriva kring jul och hela karusellen där runt i kring. Nu har lugnet dock lagt sig som en deprimerande filt över tillvaron och jag är sådär oproportionerligt sentimental över helgernas händelser att det känns som om jag aldrig någonsin kommer känna genuin glädje igen. Det må låta drastiskt för all del, själv känner jag numera igen känslan som den klassiska januaridepressionen.

Vi hade ett par fina dagar hos barnens morfar i år, lagom med paket, ingen pinsam tomte men en oerhörd massa god julmat, köttfri givetvis. Perfekt. Eller hade vädret behaga vara inställt på annat än storm och fesljummen höst hade det varit det, annars så, nära nog. Haft tid att träffa vänner man annars inte har runt knuten och så har det nya året firats in, i sedvanlig ordning ihop med makens familj och likt  alltid så pallar man inte vara vaken till midnatt fastän man utan problem kan sitta och uggla bra mycket senare om vardagarna. I år var första gången jag inte låg i sängen och höll för barnens öron tills knogarna tappat känsel i vart fall. Leon kämpade tappert och fick sedan sådan energi när det sedan äntligen började smälla att vi knappt fick in honom.

Har påbörjat en sammanfattning av det gågna året, och tror nog att detta trots allt varit ett av de bättre, vilket ju alltid är upplyftande att konstatera. Håll utkik!

Kommentarer
Mammalola

Kommentera

Annons
stats